Täktverksamhet

Foto: Sofia Engzell

I Karlshamns, Olofströms och Sölvesborgs kommuner har Miljöförbundet Blekinge Väst tillsynsansvar för alla täkter. På tillståndspliktiga täkter görs minst ett årligt tillsynsbesök.

Vilka bestämmelser finns?

Täktverksamhet regleras bland annat i 9 kapitlet miljöbalken och i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. För att få bedriva täkt av berg, naturgrus eller andra jordarter samt av torv måste man vanligtvis ha tillstånd från länsstyrelsen. Undantaget är så kallade husbehovstäkter. Material från en husbehovstäkt får endast användas på egen fastighet. Materialet får inte säljas, bytas eller ges bort. Husbehovstäkt av mer än 10 000 ton naturgrus eller berg samt torvtäkt av mer än 50 000 kubikmeter torv eller på ett område större än 5 ha är i västra Blekinge anmälningspliktigt till miljöförbundet.

För verksamheter som inte är tillstånds- eller anmälningspliktiga men ändå kan komma att väsentligt ändra naturmiljön, ska man göra en anmälan om samråd till länsstyrelsen. Detta regleras i 12 kapitlet, 6 § miljöbalken. Även relativt små täkter kan ha en stor påverkan på naturmiljön. Inte sällan berörs även kulturlämningar av olika slag. Därför ska man hålla samråd med länsstyrelsen om ej tillstånds- eller anmälningspliktiga täkter.

Störningar från täktverksamhet

Täktverksamhetens påverkan på omgivningen varierar mycket med omfattning, läge och vad det är för material som tas ut. De vanligaste störningarna är buller och damning. För tillståndspliktiga täkter regleras tillåtna störningsnivåer och åtgärder för att minimera störningarna i tillståndet. Anmälningspliktiga täkter kan få motsvarande krav från tillsynsmyndigheten. Miljöförbundet kan även ställa krav på ej anmälningspliktiga täkter. Har man klagomål på en täkt i västra Blekinge ska man kontakta miljöförbundet.

Foto: Sofia Engzell

När täkten upphör

Idag talar man inte om återställning av täkter, utan om efterbehandling. Förr var det vanligt att man fyllde igen täkter efter avslutad verksamhet. Ofta utgjordes fyllnadsmassorna tyvärr till stora delar av avfall. Numera gör man en mer individuell efterbehandling. För täkter som ska återgå till naturmark, försöker man dels ta vara på täktens positiva värden och dels få den att smälta in så bra som möjligt i omgivande landskap. Om det finns en detaljplan för området, försöker man anpassa efterbehandlingen till den planerade framtida markanvändningen.

En efterbehandlad grustäkt med grunda dammar och ett stenröse.

Bilden ovan visar ett exempel på en lyckad efterbehandling där stor hänsyn tagits till områdets naturvärden. De grunda dammarna är utmärkta livsmiljöer för bland annat groddjur och salamandrar, som också kan nyttja stenröset för övervintring. Solbelysta sandiga sluttningar är gynnsamma för vilda bin och andra steklar. På de öppna sandytorna kan mindre strandpipare häcka.

Du kan läsa mer om naturvärden i täkter på sidan Naturvärden i täkter.

Senast uppdaterad: