Förorenade områden

Foto: Sofia Engzell

I miljöbalkens tionde kapitel finns bestämmelser om ansvar för utredning och efterbehandling av områden, som är så förorenade att det kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Enligt huvudregeln är det den som bedriver eller har bedrivit verksamhet, eller har vidtagit en åtgärd som har bidragit till föroreningen – den så kallade verksamhetsutövaren – som är utrednings- och efterbehandlingsansvarig, men även en fastighetsägare kan bli ansvarig.

Det kan finnas föroreningar i industriområden och där det legat sågverk, bensinstationer, kemtvättar och andra verksamheter där oljor, drivmedel, lösningsmedel och andra kemiska produkter har använts eller hanterats. Föroreningarna kan ha kommit ut i miljön för mycket länge sedan och upptäcks ofta i samband med bygg- eller rivningsarbeten eller vid schakt- och grävarbeten.

Underrättelseskyldighet och anmälningsplikt

Den som har bedrivit en verksamhet, som gett upphov till föroreningar i marken, kan bli efterbehandlingsskyldig.

Den som äger, brukar eller utför entreprenörsarbete på en fastighet, är skyldig att genast underrätta tillsynsmyndigheten om en förorening, som kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön, upptäcks på fastigheten. Om du upptäcker en förorening i mark eller grundvatten när du gräver, ska arbetet omedelbart stoppas och du ska omgående kontakta tillsynsmyndigheten.

Om du ska göra en efterbehandlingsåtgärd inom ett förorenat område så kan det medföra en ökad risk för spridning eller exponering av föroreningarna. Sanering och grävning i förorenade områden är miljöfarlig verksamhet som du i förväg måste anmäla till tillsynsmyndigheten, i de flesta fallen Miljöförbundet Blekinge Väst. Även markundersökningar och provtagningar kan vara anmälningspliktiga. Anmälan ska göras i god tid, minst sex veckor, innan arbetet påbörjas och den ska vara skriftlig.

Senast uppdaterad:

Företag och verksamheter