Invasiva främmande arter

Det finns vissa främmande arter av djur, växter och svampar som är invasiva i Sverige. Det betyder att de inte hör hemma här naturligt men trivs bra och kan sprida sig snabbt. De konkurrerar ut de arter som redan finns och hotar den biologiska mångfalden. Dessutom orsakar de stora kostnader för både samhället och privatpersoner.

Invasiva främmande arter i Blekinge

EU har en lista över arter som inte får föras in, spridas i naturen eller främjas på något sätt. Det är också förbjudet att äga, sälja, byta eller importera dessa arter. Enligt Länsstyrelsen finns det just nu tio etablerade arter i Blekinge som finns med på EU-listan. Markägaren har ett ansvar för att bekämpa eller begränsa dessa arter.

• Jätteloka Länk till annan webbplats.
• Gul skunkkalla Länk till annan webbplats.
• Jättebalsamin Länk till annan webbplats.
• Tromsöloka Länk till annan webbplats.
• Sidenört Länk till annan webbplats.
• Gudaträd Länk till annan webbplats.
• Smal vattenpest Länk till annan webbplats.
• Kinesisk ullhandskrabba Länk till annan webbplats.
  
• Signalkräfta Länk till annan webbplats.
• Gulbukig vattensköldpadda Länk till annan webbplats.

Rapportera fynd av invasiva främmande arter

Kunskap om var arterna finns är grunden för arbetet mot invasiva främmande arter. Det är därför mycket viktigt att fynd rapporteras in.

Du kan rapportera invasiva arter på www.invasivaarter.nu Länk till annan webbplats.. Där kan du rapportera EU-listade arter och andra arter som skapar stora problem i Sverige, till exempel blomsterlupin, parkslide, sjögull och vresros.

Havlevande arter rapporterar du på Havs- och vattenmyndighetens rapportfunktion Rappen Länk till annan webbplats..

Lövplattmask

Lövplattmask (Obama nungara) är en invasiv art som upptäcktes i Sverige i november 2024. Den hittades i Skåne och hade kommit via en plantskola som hade köpt importerade växter. Lövplattmasken har sedan dess hittats på flera olika platser i landet.

Lövplattmasken härstammar från Sydamerika och har oavsiktligt spridits till Europa och USA via handel med växter. Den finns i flera europeiska länder, bland annat Frankrike, Nederländerna, Italien och Spanien.

Lövplattmasken är ett rovdjur som lever på andra maskar, sniglar och snäckor. Den är som mest aktiv efter skymningen och hittas ofta under träbitar, stenar och löv. I Sverige har den än så länge bara hittats i och under krukor och på marken under krukor och tråg.

Hur känns lövplattmasken igen?

Lövplattmasken blir ungefär 5–8 cm lång och 0,5 cm bred, vilket gör den betydligt större än inhemska plattmaskar. Färgen på ovansidan varierar från beige till mörkbrun med svarta längsgående linjer. Undersidan är beige. Äggen är cirka 0,5 cm stora och från en början klarröda men övergår till mörkbrunt efter några dagar.

Möjliga effekter

Andra rovlevande plattmaskar har visat sig ha en stor negativ påverkan på daggmaskar, vilket kan försämra jordkvaliteten och leda till minskad växtkraft och skörd. Det finns en oro för att lövplattmasken skulle kunna ge liknande effekter.

Stenmård

Stenmården har hittats i Sölvesborgs kommun och i närliggande Bromölla och Kristianstads kommuner. Det första bekräftade fyndet gjordes 2018 i Fjälkinge, Kristianstad. Stenmården orsakar stora problem i områden där den finns, bland annat genom att ta sig in i bilars motorutrymmen och bita sönder slangar och kablar.

Svenska Jägareförbundet fick mellan 2019 och slutet av 2023 finansiering från Naturvårdsverket för att bekämpa stenmården. Under denna tid har 69 döda stenmårdar registrerats, varav 57 avlivades av projektet och 12 av jägare eller hittades påkörda. I nuläget finns det ingen nationell finansiering för att bekämpa stenmården.

Rapportera fynd av stenmård

Arten räknas än så länge inte som en invasiv främmande art i Sverige, men det finns en risk att stenmården sprider sig i södra Sverige. Det är därför betydelsefullt att du rapporterar in observationer av stenmård. Rapporteringen gör du till Svenska Jägareförbundet via tipsaframmandearter@jagareforbundet.se eller tipstelefon 070–339 93 26. Det går också bra att använda miljöförbundets kontaktformulär Länk till annan webbplats..

Hur känns stenmården igen?

Skillnaden i utseende mellan vår inhemska skogsmård och stenmård är bland annat att skogsmården har gulaktig haka och bröst och mörk nos, medan stenmården är vit över haka och bröst och har en ljus nos. Kommer man nära, till exempel om det är en påkörd mård, kan man även se att stenmården har nakna trampdynor, till skillnad mot skogsmårdens håriga.